Okuma Tavertine review

Hejsan!

Tänkte dela med mig lite av mina erfarenheter av en så kallad "budgetrulle" från Okuma. Jag vet att detta är lite som att svära i kyrkan, speciellt i karpfiskekretsar, men men.

Utöver mina Shimano-rullar som är de som får tjäna mig vid karp- och gäddfisket så har jag också några Okuma-rullar med baitrunner-funktion. Två av dessa är Okuma Tavertine.

http://www.fishing-mart.eu/sklep/en/travertine-baitfeeder-a19-p241-k3783.html

Jag kom över dessa billigt, ja de är ju rätt billiga från början, men jag fick dem billigare än riktpriset (har för mig att jag betalade cirka 400:-/st). Köpet var mest tänkt som reserv-, alternativt lånerullar om och när jag fiskar gädda eller karp med någon som inte har utrustning för detta. Men jag har faktiskt kommit på mig själv med att tycka dessa rullar är grymt bra i förhållande till priset.

Broms - Liksom de flesta Okuma-rullar så är detta verkligen deras starka sida. De är mjuka och ryckfria. Ett bra register för att reglera bromsverkan med har de också. Enda lilla minuset är att baitrunner-bromsen kan hänga upp sig om man lämnar rullarna med denna broms i botten en längre stund. Med längre stund menar jag ofiskad i månader. Men detta har även hänt på mina Shimano-rullar och jag tror detta är ett vanligt problem. Antar att det är bromsskivorna som pressas ihop och kilar fast mot varandra. Så ett tips lossa bromsarna på alla rullar, oavsett märke, när du inte fiskar med dem!

Linuppläggning - Absolut inget att anmärka på. Har bara metat med dessa rullar så jag har ingen aning om linupplägget om man skulle spinnfiska med dem.

Gång - Initialt mjuk och fin gång som blir lite sämre efter ett tag. Precis som de flesta rullar i lägre prisklasser. Dock är det inte så att den blir trögvevad eller har en massa missljud, den känns helt enkelt bara lite mer använd. Eftersom jag bara metar med rullen så är det ju bara vid drill av fisk och när man spänner upp linan som man vevar och då stör inte gången.

Kvalitetskänsla - I förhållande till priset - kanon! Men den går inte att jämföra med mina Shimano-rullar, men då kostar dessa också några gånger så mycket. Har fångat karp på 9,7 samt gädda på nästan tio med dessa rullar och det har de klarat galant. Har även lånat ut dem när jag varit ute och jiggat torsk och de verkar ha fungerat bra då.

Sammanfattningsvis - Om man bara kör enklare mete efter karp, gädda, brax med mera och inte behöver utsätta rullen för några större prov så är den helt klart ett bra köp. De har fungerat bättre än de dyrare Okuma Cassien som jag också har. Nu finns det andra modeller i denna prisklass från Okuma och jag skulle tro att dessa håller måttet om man inte begär allt för mycket av dem. Om inget annat så duger dessa rullar bra till ismete och ligger bra i pris för detta om man ska ha ett sett.

/T

Fiskenyheter!

Under de senaste, i alla fall två åren, har det på många av de fiskar som fångats i Hanöbukten varit konstiga sår och skador. Detta har undersökts och nu ska dessutom HaV lägga fram en rapport om åtgärder och förslag på dessa. Jag kommer följa detta med spänning!

I slutet av oktober förväntas rapporten komma regeringen till dels. Hoppas att de förslag på åtgärder som sakkunnig personal lägger fram tas i beaktande.

Regeringen har i övrigt beslutat att lägga 38 miljoner kronor på nya fiskeredskap. Ups, tänker man direkt. Men det verkar som att tanken bakom förslaget är god. De redskap som ska köpas in ska vara modernare och selektivare än de redskap som redan finns. Detta är ju bra, då kan man hoppas att "oönskad" fisk kan slippa åka hiss upp på en fiskeskuta för att sedermera dumpas i havet igen och med skador som gör att den lika gärna hade kunnat malas till djurfoder. Annars funderar jag på konsumentmakt. Är det inte genom denna makt som man, i enlighet med liberal marknadsteori, vill komma åt denna typ av utmaningar? Det vill säga att konsumentföreningar med flera ställer krav på, att om vi ska köpa fisk av er, så måste den vara fångad med redskap och på ett sätt som värnar bestånden. Har regeringen börjat med subventioner? Konstigt att en så pass liten (i antalet involverade personer) sektor kan få bidrag till något som ju borde ha tvingats fram genom just denna konsumentmakt. Eller så funkar kanske inte konsumentmakten fungerar - bara en tanke.


http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2040853-38-miljoner-till-nya-fiskeredskap,

Sportfiskeföreningar kanske skulle kunna intressera sig för denna artikel:

http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/kavlinge/kavlingeans-strander-rensas/

Ytterligare lite positiva nyheter för oss som gillar fiske, hav, sjöar och de liv som lever i och runt dessa:

http://www.sydsvenskan.se/sverige/kostsam-jakt-pa-dodliga-spoknat/

/T

Plattfisk - sundet

Tja!

Var ute med Vandia idag för lite fiske efter plattisar. Vädret var kanon och den första tiden spenderades på pigg- och slätvarfisket. Det kom upp några varar, men tyvärr hade jag inte själv lyckan att få en av dem. Grymt roligt och intressant fiske. Kommer definitivt att köra detta mer.

Senare under turen förflyttade vi oss söderut från Lappen för att se om det fanns lite skrubbor och rödspättor hemma. Strömmen var svag och drifterna därav långsamma. Blev som brukligt en del sandskäddor och någon rödspätta, men inga bjässar.

Trots att jag gärna hade önskat lite bättre fiske så var det en go dag på havet!

/T

Abborrmete

... som blev till färnamete som blev en laxbonus!

Fisket har den senaste tiden i vanlig ordning inte varit lika intensivt som jag önskat. Förra helgen spenderades i Östra dammen, där jag deltog i ÖDCC. En riktigt seg tillställning. Fyra karpar kom upp allt som allt i tävlingen och med tanke på att det var 36 spön som fiskade så var resultatet skralt. Men det brukar vara så på karptävlingar.

Denna helg hade jag istället siktet inställt på Rönne å och dess abborrar som är riktigt fina. Igår fixades tångräkor och förhoppningarna var höga. Jag och A åkte dit och kände att vädret var på topp. Väl framme insåg vi att vinden låg rakt på oss där vi tänkt att fiska, men i brist på alternativ så fick vi bita i det sura äpplet och sätta oss där för att nöta, och nöta blev det. Det var sinnessjukt segt fiske. A drog en borre på cirka halvkilot och han norpade även en skrubba. Sedan hände det inte särskilt mycket mer. Efter lite överläggningar om vad vi skulle göra så kom vi på en briljant idé. Vi skulle åka till Donken ta varsin sunkburgare och sedan se om vi kunde få någon färna i Smedjeån. Vi körde de dryga 25 minuterna och kom fram till denna lilla och pittoreska å.

Ganska snabbt hade jag hittat lite färna som tog bröd från ytan som jag började fiska på. Detta resulterade omgående i en liten rackare som inte kan ha vägt över kilot ens. Jag vandrade nedströms och lobbade ut lite brädbitar på utvalda ställen och här och var gick det upp fisk och tog brödet. När jag närmade mig en fin liten pool som jag tyckte såg het ut la jag ut mitt bröd och brödbiten började precis sjunka när en finare fisk kom upp och tog brödet. En trevlig sommarfisk på dryga 1,5 kilo fick stifta närmare bekantskap med min håv.

Jag gick bort och satte mig hos A som under tiden jag hade gjort min lilla raid ner längs ån hade pillat upp sin livs första färna. Grattis A!

Vi satt och snackade om att vi skulle gå nerför ån och sätta oss vid ett ställe där båda kunde sitta. Jag sa att vi kunde sitta där jag hade fått min senaste färna och se om vi kunde mäska in några fiskar. Sagt och gjort. Vi tog våra prylar och vandrade iväg. Jag riggade om mina prylar till ett lätt paternoster-tackel med endast några blyhagel som vikt, strömmen var lugn och fin där och jag hoppades på att denna presentation skulle te sig förförisk för eventuella firrar i poolen. Det dröjde inte länge för en lätt darrning i toppen indikerade att det var något på gång. Mycket riktigt. Darrningen följdes av en resolut bugning av toppen och jag svarade med ett mothugg. Fast fisk! Ja, jävlar vad det drog iväg. Jag tänkte genast att det var en färna av bättre kaliber. Helt plötsligt gör fisken ett hopp en halv meter rakt upp och jag blev lite chockad. Jag har aldrig varit med om att färnor beter sig på detta vis. De brukar mest gå tungt med eller mot strömmen och söka sig mot olika snags och saker de kan gömma sig vid alternativ ta till hjälp för att nöta av linan mot. Denna fisk betedde sig inte alls som en färna. den var runt i ytan och var väldigt pigg. Jag fick snart en skymt av fisken och säger till A att det är en fin öring och att jag nog behövde  lite hjälp med håvningen. Det tog ett bra tag innan jag fick in fisken mot håven den första gången, men den var inte redo än. Då tyckte jag även att den såg lite skum ut. Speciellt stjärtfenan. Efter några vände mot håven och lite stök ledde så småningom till att fisken var slut och kunde håvas tryggt. Väl i håven såg jag att anledningen till att den såg skum ut var att det var en lax. Måhända en liten, men väl en lax.

Glad i hågen över denna underliga bifångst, alla fall vid färnafiske, så kände jag att den tröga starten med Rönneborrarna hade kompenserats. När jag summerade dagen så var denna en av de mer underhållande fiskedagarna detta år. A och jag kom även fram till att Smedjeån nog får ha några besök till våren då vi ska se om vi kan få några fina lekfärnor. Vem vet man kanske kan dra på en tio + lax också och då kommer det nog bli mer än åka av på feederspöt;)!

Den lilla glada laxen

Klart slut!